2007-10-12
Man har ju sina gräl med barnen ibland, man vill inte samma saker. Casper vill inte äta just nu men om han måste så ska han sitta framför TV:n. Han försöker att lägga fram sina tankar och lösningar så att han ska få det precis som han vill, det är väl bra. Men ibland vill jag och Marina bestämma. Ibland blir vi riktigt osams och han grälar på oss
– Nu är jag förjävla arg…. säger han
(Man är väl inte så glad att höra det språket – vem har lärt honom det?)
Men för några dagar sedan så nyanserade han sitt språk efter ett gräl vid middagsbordet:
– Pappa, jag tycker inte om dig längre.
Nu kan man ju inte bli arg på språket i alla fall. Det var första gången som han sa så – lite ledsen blev man väl även om man vet att det är i stridens hetta. Vi blev vänner under kvällen igen, han ville att jag skulle ligga bredvid honom när han skulle lägga sig. Jag frågade om han fortfarande inte tyckte om mig.
– Men det är ju bara när jag är arg!
….. och det har han ju helt rätt i.
