Jag har äntligen lyckats få 3 minuter av min dyrbara tid, ligger i soffan och myser lite med Lucas denna gång. Plötsligt ser jag Anton som kommer emot mig.
Det ser lite konstigt ut. Han har just badat och fått ny blöja. Nu verkar det vara kört. I mitt huvud hinner jag fundera på när han senast bajsade och vems tur det skulle kunna var. Hmm, Marina är på promenad, det blir väl jag. Men visst ser det ut att vara en rejäl laddning. Se bara.
Snart inser jag att Anton har gått en extra vända in i badrummet och badat igen, denna gång med blöja. Lucas ville bada också så han fick ta över, sedan stängde han förstås inte dörren till badrummet.
Så här ser han ut strax efter byte.
Jag passade på att väga blöjan. En Willysblöja kan ta 1,4 kilo. Dock blir det ett blött avtryck på golvet om han sätter sig, och ja, med en extravikt på 1,4 kilo vilket motsvarar ca 15% extravikt för Anton så är han inte riktigt lika stabil i sitt gående som annars.
Jag tog några bilder och när jag ser på nedanstående bild så känner jag igen den. Den här looken finns hos många unga killar (upp till 25 år kanske?) där de har placerat grenen i ungefär samma höjd som knät. Varje gång jag ser det på stan så ryser jag. Det är nästan värre än gnisslande krita. Huuuh.
