Lucas vill väldigt gärna gå till David och Jonathan som egentligen är Caspers kompisar. Jag säger “Nej” och säger att han är för liten, att kanske nästa år. Flera gånger idag har han kommit till mig och frågat om han får gå. Svaret har blivit detsamma varje gång.
Enligt min uppfattning så “grälade” vi en del om detta när vi höll på i slutskedet av lunchen. Jag lyckades få in Lucas framför TV:n och fortsatte att duka av, satte in i diskmaskinen etc. Det tog sin tid men efter 15-20 minuter var jag klar.
Sedan går jag in till Lucas som sitter i fåtöljen, sätter mig bredvid.
– Lucas är du fortfarande arg?
– Nej säger han
– Är du inte arg för att jag sa nej till när du ville gå till David och Jonathan
– Nej, jag är bara ledsen och besviken säger han.
Med mina barn blandar jag nog själv ihop begreppen men Lucas har koll.
