Jag kommer ut i köket, Anton sprayar köksrengöring på diskbänken och lite varstans. Jag blir förstås arg och skäller lite. Lucas och Anton har samtidigt byggt koja i köket vilket innebär att filtar och kuddar ligger över stolar.
Jag säger till Anton att det här med sprayen var dumt gjort och att han ska säga förlåt till mamma. Anton sticker iväg men jag hör inget förlåt.
Efter någon halvtimme är jag och Anton i köket igen, Marina kommer in.
– Förlåt, säger Anton till mamma.
– För vadå? Vad har hänt?
– Inget, svarar Anton.
– Men vad har hänt då?
– Jag sa förlåt, säger Anton lite irriterat.
Marina förstår ingenting men jag sitter skrattar lite inombords.
