Fredag kväll, Casper ser på TV med en liten skål popcorn på övervåningen. jag och Anton sitter bredvid varandra i soffan i vardagsrummet och tittar på TV. Vi har en stor skål med popcorn. Anton har säkert observerat mig en stund och säger.

“Mamma, jag, Lucas och Casper. Vi tar en.” Och sedan visar han tydligt med ett finger rakt upp i luften. Han tar en liten paus och sedan en liten paus till.

“Och?” frågar jag.

“Du tar många.” säger han. “Man får bara ta en i taget.” Nu ligger man risigt till. Jag kan inte börja argumentera med honom. Det är bara att köpa ner sig, kanske ta en näve när han inte ser…