“Shit my God!” utbrister han.
“Vad sa du?” frågar jag förvånat.

Jag och Anton som är drygt 3 år är på väg hem från farmor gåendes. Det är blött och isigt på vägen och Anton halkar till lite men han ramlar inte.

“Vad sa du?” frågar jag alltså.
“Shit my God!” säger han igen och jag hade alltså inte hört fel.

Jag bryr mig inte om att kommentera detta vidare. Han pratar perfekt engelska men han vet nog inte riktigt vad han säger. Jag gick aldrig på förskola och jag var betydligt äldre när jag lärde mig Engelska språket.