Med lite grov röst frågar han: “Är du smutsig?”

Jag står och plockar ut sista kassarna ur bilen. Anton står och hänger vid en stolpe, en okänd kvinna går förbi med sin lilla hund.

“Hejhej” säger Anton glatt.
Hon svarar förstås “Hejhej”
Jag tänker att det är positivt att man har barn som är sociala.

Direkt på hennes svar frågar han “Är du smutsig?”.
Hon stannar till, “tycker du jag är smutsig?”
“Ja” svarar Anton.

Nu måste jag gripa in försöka rädda situationen, jag kollar på hennes T-shirt, jo den är smutsig, men nej, det är ett lite luddigt grått tryck på den vita tröjan. Nu ser jag, hon har tatueringar på armarna, räddad.

“Det är nog tatueringarna som han ser” säger jag.
Hon frågar Anton om det är tatueringarna och han nickar.

När Anton kommer in så säger han ändå att hon är smutsig. Men han måste nog lära sig lite mer om “vett och etikett”.