Ibland märker jag hur andra människor behandlar sin egen och andras tid. Sedan många år har jag och Casper en pågående diskussion, den handlar om att slösa med andras tid. I praktiken kommer vi ingenstans, han slösar på min tid och jag slösar antagligen på hans tid. Det tror jag har att göra med att vi har olika intresse.
Sedan ett par veckor har jag märkt att det vanligaste ordet Casper startar sina meningar med, när jag påkallar hans uppmärksamhet, är “Vänta”. Han vet just då inte om det jag har att säga är intressant eller inte men just nu ser nog Casper bara mig som någon som kommer med dåliga nyheter, t.ex. att det är mat, att han ska komma och äta.
Men sin egen tid prioriterar han. Igår förstod han att han var tvungen att gå och lägga sig och att tandborstning ingick, ett steg på vägen till att läsa i en Kalle Anka pocket i sängen. genom den öppna toalettdörren ser jag honom stå och kissa och samtidigt borsta tänderna för att sedan skynda upp på sitt rum. Det kallar jag tidseffektivt.
