Idag vabbade jag. De två mindre barnen var hemma och Casper var i skolan. Anton var sjuk på riktigt medan Lucas var en hypokondriker. Jag är sjuk idag pappa brukar han säga men idag fick han vara hemma för att han var lite hängig igår på dagis – men sjuk var han inte. Till ämnet. Att klä på 2 barn för att hämta Casper på eftermiddagen kan vara jobbigt så min fru föreslog i morse att jag skulle “ringa hem” honom vid 13-tiden. Det verkade vara en bra idé. Så när klockan var ett så ringde jag ett telefonnummer som jag hittade. Det gick bortåt 2 minuter innnan någon svarade. Först hörde hon inte vad jag sa. Efter 3:e presentationen sa hon att detta ju var 6-års. Jag hade alltså ringt till fel fritids men på rätt skola i alla fall.

– OK, jag kan ringa ett annat nummer om du har det, sa jag,
– Nej, jag ordnar det, säger hon,
– Men är du säker på att han har slutat än, frågar hon.

Jag tänker en stund och vet egentligen att Casper slutar tidigt på fredagar men jag kommer inte riktigt på varför jag vet det i just det här ögonblicket. Jag börjar tänka högt.
– Ehh, jag frågade min fru om…
.. och jag han inte längre förrän hon avbröt mig och bara skrattade och jag tror jag vet vad hon tänker.

Att män inte har någon koll alls.

– Jag ordnar det säger hon och vi lägger på.

Nej, man ska inte tänka högt, det kan bli så fel men faktiskt är det så att jag har tittat i hans schema vid ett tidigare tillfälle och sett att han slutar “fett” tidigt på fredagar. DNär jag var liten slutade man bortåt 3-tiden när man gick i ettan – eller?