Vi sitter på båten Gabriella och äter frukostbuffé. Marina och Lucas är ute och förser sig, Casper sitter mittemot mig med sitt Nintendo XL. Lucas kommer med ett fat med en liten munk, sätter sig.

– Jaha, du hittade dessertbordet, säger jag. Jag var inte så glad över att han hittat “socker” men tycker att det är bra att han har gått iväg på egen hand och hittat något.
– Ja, säger han och tar en bit, tycker att det är gott. Casper ser detta och frågar om han får smaka en bit. Lucas säger “Nej”.
– Casper, det finns på dessertbordet ungefär 5 meter åt det håller, säger jag och pekar.
– Lucas, kan jag få smaka, fortsätter Casper.
– Om jag får spela på ditt Mario, varje dag. Lucas börjar nu förhandla.
– Ok, säger Casper nästan direkt, varje dag under 1 månad. Ett motbud.
– Ok säger Lucas, och ger Casper en del av den lilla munken. Casper smakar och går direkt till dessertbordet och tar en egen. Han är tillbaka på 10 sekunder. Sedan går Lucas iväg och hämtar fyra munkar till.

Jag sitter fascinerad och lyssnar på förhandlingarna men vem kommer att
se till att allt detta som avtalas upprätthålls? Är det jag kanske? Vem
är förloraren?