Fredag, Marina åkte till Tallinn igår. Jag får både lämna och hämta. Barnen tog sina sparkcyklar till skolan och nu är det dags att hämta dem. Jag kommer ganska tidigt, halvfem på eftermiddagen. Lucas rusar ut och Anton försvinner. Sedan dyker Anton upp igen, han har sina kläder på ett annat ställe än Lucas.
Jag synar honom, kolla att han har prickat av sig.
– Var är hjälmen, frågar jag.
– Den är på Doppingen svarar han.
– Då får du gå och hämta den.
– Åhh, Anton ojjar sig, muttrar, vill inte.
Fritidspersonalen som hänger med i denna diskussion tar fram sina nycklar och speciellt den som går till alla dörrar, ger till mig. Vid den här tiden är dörrarna låsta till skolsalarna.
Jag går iväg, låser upp några dörrar, fortsätter bort mot Doppingen, in till hans hylla. Hittar ingen hjälm, letar lite runt omkring. Sedan går jag tillbaka, tänker att han väl får klara sig utan hjälm under helgen, han får låna en annan. Jag lämnar tillbaka nycklarna till fritidspersonalen som nu pratar i telefon med en förälder vars som gråter för att han har tappat bort en cykelnyckel.
– Anton, jag hittade inte din hjlm, ropar jag.
– Jag glömde bort att jag glömde hjälmen i morse, säger han nu.
Mycket riktigt, hemma finns hjälmen.
